Det var fler moment som avgjorde Naums livsbana och som påverkade hans verk, bland annat filosofistudierna i Paris under vilka han kom i kontakt med André Breton och den franska surrealismen, tjänstgöringen i andra världskriget, kommunismens tillträde till makten och den totalitära regimen. Under sitt långa liv avvek Naum aldrig från sina moraliska principer, vilket vann såväl kollegornas som läsarnas respekt.
Naums livslånga äktenskap med Lyggia inspirerade till den emblematiska romanen Zenobia (1985) – hans kanske mest kända verk – samt till en stor del av hans diktning. Parets hem blev under de svåra kommuniståren en fristad för unga författare och en gästvänlig samlingsplats för det kulturella Rumänien och den oftast unga läsarkretsen, som betraktade Naum som någon sorts mentor.
Kort före sin död nominerades Gellu Naum av rumänska PEN till 2001 års Nobelpris i litteratur. I brevet adresserat till Svenska Akademiens Nobelkommitté uppmärksammas Naums eget universum som utstrålar “en komplex skönhet och en djup mänsklighet” samt ett författarskap tillägnat ”frihetens och kärlekens värden”.
Sedan 2000-talet har Naums verk börjat återupplivas i Rumänien i och med att artister som Alexander Balanescu och Ada Milea har lyft upp hans populära barnböcker. Föreställningarna Apolodor (som även spelades i Stockholm hösten 2011, i Rumänska kulturinstitutets regi) och The Island bearbetar Naums böcker i en blandning av teater, musik och poesi, som vänder sig till en vuxen publik.
På svenska finns Gellu Naum med diktsamlingen Den andra sidan (Gondolin, 2005), i översättning av Jon Milos. Ett urval ur hans dikter är med i antologin Ny lyrisk brevväxling: nutida rumänsk och svensk poesi, övers. Dan Shafran (Editura Fundaţiei Culturale Române, 2002).
Foto: Gellu Naum-stiftelsen/Fundatia Gellu Naum
