Förordet till Sebastians roman De două mii de ani (”Sedan 2000 år tillbaka”, 1934), skrivet av vännen och mentorn Nae Ionescu – en av tidens mest inflytelserika filosofer – på författarens begäran, innehöll grova antisemitiska inslag, vilket orsakade stora kontroverser. Att Sebastian beslutade att publicera förordet trots sin stora besvikelse och trots att boken handlade just om judarnas svåra läge i Rumänien kom att kritiseras starkt av både det judiska samhället och landets högerextremistiska regim. Som svar på denna kritik skrev han ett år senare Cum am devenit huligan (”Hur jag blev huligan”), en samling artiklar och essäer om mottagandet av den föregående boken. Nästan 70 år senare skulle den judisk-rumänske författaren Norman Manea återkomma till denna historia i den Sverigeaktuella memoarboken Huliganens återkomst (förlaget 2244) – en titel som tydligt hänvisar till Mihail Sebastians bok.
Mest uppseendeväckande blev dock dagboken från 1935-1944, som skildrade den stigande antisemitiska stämningen i dåtidens Rumänien. Den publicerades först 1996 och anses vara en enastående dokumentation av landets historia på 30- och 40-talet. Mihail Sebastians död var lika tragisk som hans litterära öde: han påkördes av en lastbil bara några veckor efter det att sovjettrupperna intagit landet. Efter sig lämnade han inte bara de ovannämnda litterära tidsdokument, utan även en rad pjäser och kärleksromaner som fick en välförtjänt återupplivning i 2000-talets Rumänien.
