Maria Banuş (1914-1999) var poet, översättare och essäist av judiskt ursprung. Hon debuterade redan som 14-åring, men hennes första diktsamling kom ut 1937 under namnet Ţara fetelor ("Flickornas land"). Genom sin erotiska prägel blev den en kultbok i landet och hade ett starkt inflytande på rumänsk kvinnlig lyrik.
Efter andra världskriget blev Banuş diktning alltmer fokuserad på sociala och humanitära teman. Bucuria ("Glädjen") från 1949 skildrar poetens erfarenheter av Förintelsen, medan diktsamlingarna utkomna på 50-talet kännetecknas av proletära drag och socialrealismens anda. Här ger Banuş röst åt den rumänska kvinnan som ivrar för fred och brödraskap och fördömer kriget.
Senare i livet delade poeten sin tid mellan Rumänien och Frankrike. Förordet till hennes franskspråkiga volym L'Horologe à Jaquemart, utkommen på Éditions Saint-Germain-Des-Prés i Paris 1987 presenterar Banuş som en framstående författare av internationell kaliber.
Maria Banuş är också känd för att ha översatt Goethe, Pushkin, Rilke och Shakespeare till rumänska. Hennes egna dikter finns på bl.a. engelska, ryska, kinesiska och hebreiska.
