Liksom Cioran frodades även denna veckas författare i Paris. Isidore Isou (1925-2007) var poet, konstnär, ekonom, romanförfattare, cineast, koreograf och teoretiker, men framför allt var han grundare av den sista avantgardistiska rörelsen som försökte omstörta allt, lettrismen, en riktning med rötter i dadaismen och surrealismen. Lettrismen såg bokstaven som grund för allt skapande och dess principer tillämpades inom alla konstriktningar och även inom ekonomi och politik.
Den 23 februari öppnas på Rumänska kulturinstitutet en utställning som fokuserar på en enda, men högst väsentlig, aspekt av Isidore Isous gigantiska verk: hans nyskapande och ultrasamtida arbete med romanen, i synnerhet med det som han givit namnet den hypergrafiska romanen. Det handlar om en roman som inte längre använder sig av enbart fraser och ord, utan integrerar alla vanliga kommunikativa tecken, vilka har givits en funktion som avviker från den ursprungliga för att frambringa en omvälvning av prosakonsten och den narrativa konsten. Denna ”superskrift” omfattande alla alfabeten (forntida, nutida eller påhittade), koder (morse, brailleskrift, musikalisk notskrift, rebusar), kommunikativa tecken och piktogram förebådar på ett profetiskt sätt datorns och Internets möjligheter. Passa på och se Isous originalteckningar, serigrafier och etsningar innan de reser vidare till Reina Sofia i Madrid. Utställningen pågår t o m den 13 april och du kan läsa mer om den här.
När man bryter mot traditionen har man ingen publik, man skapar en framtida publik. (Isidore Isou, Les Journaux des Dieux, 1950)
Bildkälla: Catherine Goldstein
