Ileana Mălăncioiu är en framstående poet och essäist vars skrivande är djupt influerat av landsbygdens urgamla traditioner och övertygelser, men också av författarens filosofiutbildning - hon disputerade 1977 med en doktorsavhandling om ”den tragiska skulden”.
Mălăncioius författarskap har, alltsedan debutboken Pasărea tăiată (1967, ”Nackad fågel”), konsekvent präglats av en en stram ton och en förtrolighet med det kosmiska. Andra titlar ur hennes omfattande produktion är Crini pentru domnișoara mireasă (1973, ”Liljor till fröken brud”) som belönades med Rumänska Akademiens litteraturpris, Peste zona interzisă (1979, ”Tvärsöver den förbjudna zonen”) som fick Rumänska författarförbundets pris, Sora mea de dincolo (1980, ”Min syster på andra sidan”) om en kär systers bortgång, antologin Linia vieţii (1999, ”Livslinjen”) och essäboken Crimă și moralitate (1993, ”Mord och moral”).
Under kommunisttiden försökte Mălăncioiu i sin egenskap som redaktör för en betydande kulturtidskrift att få flera marginaliserade filosofer publicerade. Det ledde till att hon förlorade sitt jobb och till att hennes egna böcker blev stympade av censuren.
Mălăncioius lyrik har översatts till franska, engelska och tyska. På svenska finns diktsamlingen Skärseldsberget, i översättning av Gabriela Melinescu, Agneta Pleijel och Dan Shafran (Hypatia, 1995), samt ett uval dikter i tolkning av Inger Johansson, i antologin Om jag inte får tala med någon nu (Tranan 2011).
Foto: Cato Lein