Rumänska kulturinstitutet, Skeppsbron 20 23 februari – 13 april Curator Frédéric Acquaviva
När man bryter mot traditionen har man ingen publik, man skapar en framtida publik. (Isidore Isou, Les Journaux des Dieux, 1950)
Utställningen på Rumänska kulturinstitutet fokuserar på en enda, men högst väsentlig, aspekt av Isidore Isous gigantiska verk: hans nyskapande och ultrasamtida arbete med romanen, i synnerhet med det som han givit namnet den hypergrafiska romanen. Det handlar om 734 planscher som härrör från Les Journaux des Dieux (1950, "Gudarnas dagböcker), Initiation à la haute volupté (1960, "Initiation till den högsta njutningen") och Jonas (1977-84, "Jona"). Tillsammans med planscherna utställs samtliga tjugotvå seriegrafier från Initiation à la Haute Volupté och de tolv etsningarna från Jonas, vilka också de sammanförs för första gången. Förutom detta visas originalteckningar, ovärderliga dokument och pressklipp från tiden.
De tjugotvå serigrafierna från Initiation à la haute volupté turas om under utställningens gång. Den 12 mars och 2 april ställer vi ut nya verk.
Den hypergrafiska romanen är en roman som inte längre använder sig av enbart fraser och ord, utan integrerar alla vanliga kommunikativa tecken, vilka har givits en funktion som avviker från den ursprungliga för att frambringa en omvälvning av prosakonsten och den narrativa konsten. Denna skall hädanefter betraktas som en "superskrift" omfattande alla alfabeten (forntida, nutida eller påhittade), koder (morse, brailleskrift, musikalisk notskrift, rebusar), kommunikativa tecken, piktogram m.fl. På ett profetiskt sätt förebådas här datorns och Internets möjligheter.
Denna post-joyceanska multinarration, vilken för vår moderna blick på långt håll skulle kunna te sig som en tecknad thrashserie, ett halvsekel i förtid, lägger ibland flera lager av olika färger ovanpå varandra, liksom programvarans filter på datorskärmar - det är den polykroma romanen - med ett förbluffande modernt resultat, som öppnar vägen för fantastiska skapelser som kan födas ur dessa super-avantgardistiska förebilder.
För första gången utbreder sig här händelsernas skikt, det ena ovanpå det andra. De kan omfattas med ett enda ögonkast. Man får intryck av att äga en synförmåga som kan gå igenom väggar. Denna magiska förmåga möter inget motstånd. Den går genom varje hinder som står i vägen för dess genomträngande öga. Läsaren genomforskar själarnas innersta vrår; genom lagren av hudar och kött varmed materialiteten söker hejda honom. (Isidore Isou, Les Journaux des Dieux, 1950)
Den banbrytande rumänskfödde poeten, konstnären, ekonomen, romanförfattaren, cineasten, koreografen och teoretikern Isidore Isou (1925-2007) grundade 1945 den sista avantgardistiska rörelsen som försökte omstörta allt, Lettrismen, en rörelse som samlade så olikartade personligheter som Gabriel Pomerand, Maurice Lemaître, Gil J Wolman och Guy Debord. Isou är upphovsman till ett gigantiskt verk, vars centrum utgörs av den skapande handlingen, för vilken han framlägger en metod, La Créatique, en sannskyldig systematik som gör det möjligt att förstå dess mekanik och tillägna sig den.
Frédéric Acquaviva är experimentell kompositör och ljudkonstnär. Som curator har han specialiserat sig på historiska figurer av lettrismen och ljudpoesin, ur vilka han håller på att bygga en av världens mest omfattande samlingar. Acquaviva var curator för den första retrospektiva utställningen på MACBA av Gil J Wolmans arbeten 2010. Utställningen på Rumänska kulturinstitutet är den tredje han tillägnar Isidore Isou, som han träffade 1998 och arbetade med under de sista tio åren av dennes liv.
I anslutning till utställningen publiceras en katalog med texter av Frédéric Acquaviva, Broutin, Maurice Lemaître, Cosana Nicolae Eram, Jonas (J) Magnusson, Roland Sabatier samt utvalda texter av Isidore Isou. Utställningskatalogen kommer att lanseras den 12 april.
