Få rumänskfödda kulturpersonligheter har nått samma kultstatus som Eugène Ionesco (1909-1994), den författare som tog absurdismen till nya dimensioner. Han tillbringade merparten av sitt liv i Frankrike och blev känd som franskspråkig dramatiker (mamman var förresten fransyska av judiskt påbrå), men få vet idag att han började sin skrivarbana med dikter och litterärkritik på rumänska.
Hans ytterst originella stil präglades starkt av avantgardet – i synnerhet Dadaismen – och absurdismen hos Urmuz (Ionesco hade översatt Urmuz verk till franska). Ionescos åtskilliga teaterpjäser, varav på svenska finns bl. a. Noshörningen, Enstöringen, Den skalliga primadonnan, Stolarna, Amédée, spelas flitigt även idag, vilket tyder på att Ionesco är en av de författare som aldrig blir inaktuella eller ointressanta. På svenska finns han även med en liten underlig volym, Gnistor, i översättning av Dan Shafran (Ellerströms, 2006).
Att Ionesco fortfarande är populär i Sverige intygas av intresset som teatervärlden visat för hans pjäser de senaste åren: Stolarna sattes upp på Strindbergs Intima Teater 2009, med Anna Pettersson och Hannes Meidal i rollerna, och Den skalliga primadonnan har spelats på Boulevardteatern sedan hösten 2012. Häromdagen anordnade vi dessutom en välbesökt franskspråkig kväll tillägnad absurdismens geni.
Foto Eugène Ionesco © Lütfi Özkök
