Radu Vancu

Radu Vancu (född 1978) är lektor på konst- och litteraturfakulteten vid universitetet i Sibiu och redaktör för tidskriften Transilvania. Hans två första lyrikböcker, Epistole pentru Camelia (2002,"Epistlar till Camelia") och Biographia litteraria (2006) har gett honom en position som "alkoholexistentialismens" bäste unge poet och den värdigaste efterföljaren till Ion Mureşan, en av de viktigaste rumänska poeterna som är i livet. Bekräftelsen kom samtidigt med boken Monstrul fericit (2009, "Det lyckliga monstret") i vars första del med titeln "Etilografii" ("Etanolgrafier") det mot ett etanoliskt anatema strävande beroendet pendlar mellan två konkurrerande teman på samma rutt av icke-försoning med sig själv: pappans självmord och kärleken till Cami. Dikten Oglinzi (amintire pentru tatăl meu) ("Speglar (minnen för min pappa)") är av denna anledning nyckeltexten som ställer ansikte mot ansikte den avlidne och besattheten av det förflutna med nutidens skuld och depressioner: "Det är inte lätt för mig att vara arg på dig de dagar / då det syns att den minste av dina söner (droppen är att det var just han som fann dig med snaran om halsen) / liknar dig perfekt: han ljuger och super och mister jobb efter jobb / och får familjens kvinnor att gråta. […] Ditt hjärta känner, tror jag, att speglarna och faderskapet / får bilderna att tillta och de är förfärliga; / jag vill bara se mitt och Camis vara/ reflekterat, på ett annat sätt än i gåtor, i en klar liten spegel / även om det så betyder att jag förstår att ditt hjärta / också är ett lynne i mig… Mitt hjärta har faktiskt ingen betydelse." Alkoholen är klarhetens agent som öppnar upp verkligheten än mer för att det bara efter några sidor ska drickas "utan epifanier". Bokens andra del är ett utmärkt prosaberättande tillägg i form av en essäbekännelse på temat alkoholism i stil med Darkness Visible: A Memoir of Madness av William Styron. Radu Vancu skriver några beundransvärda sidor om verklighetens alkoholkonsistens och ger ordförklaringar till begrepp som hypermnesi och alkoholiskt katalyserande. Dessa en före detta alkoholists vittnesbörd avslutar boken "det lyckliga monstret för att han kan se sina minnen utan avsmak & hat" i en nostalgisk not och med en eloge till Camelia och alla fruar till krökare. Lidandena berättas "med heroiska detaljer" i en liten bok som kan komma att uppnå kultstatus.

Text: Marius Chivu
Översättning: Åsa Apelkvist
Foto: Cato Lein