Grete Tartler

Grete Tartlers (f. 1948) mångsidiga begåvning skulle väcka avund till och med hos renässansens lärde. Hon är universitetsutbildad i orientalistik, har översatt klassisk arabisk litteratur och publicerar artiklar i specialiserade tidskrifter. Hon har studerat vid Musikkonservatoriet och skriver musikvetenskapliga artiklar. Grete Tartler behärskar även det danska språket, har översatt H. C. Andersens En digters bazar (1846), och var Rumäniens ambassadör i Danmark. Samtidigt har hon översatt från tyska: från Goethe till den samtida lyriken. Att hon är en framstående diplomat visar hennes många essäsamlingar, exempelvis Europa naţiunilor, Europa raţiunilor (2001, "Nationernas Europa, förnuftets Europa") och Identitatea europeană (2006, "Den europeiska identiteten"). Men Grete Tartler är framför allt författare och poet: hon har gett ut nio diktsamlingar, den senaste var Materia signata (2004). Hennes lyrik har översatts till engelska, franska, italienska, spanska, turkiska, grekiska och svenska. Grete Tartler har även skrivit fem barnböcker, varav den senaste heter Rîsul ocrotit de lege (2000, "Det lagskyddade skrattet"). Med dessa har hon som få andra rumänska författare blivit mycket omtyckt bland de yngsta läsarna.
Till svenska är hon översatt med diktsamlingen Med fyra vingar, övers. Jon Milos, Gondolin, 1995.

Text: Luminiţa Marcu
Översättning: Jeana Jarlsbo
Foto: Cato Lein


Dikter ur Ny lyrisk brevväxling: nutida rumänsk och svensk poesi, övers. Dan Shafran, Editura Fundaţiei Culturale Române, 2002
Filosofins gårdar
När de röda
tomaterna är
gröna
är de gula;
när de lila plommonen är
gröna
är de blåa;
när de unga flickorna är
vackra
är de filosofer;
när de råa dikterna är
söta
är de bittra;
vägen öppnar alltid för
nya etapper;
de visa säger:
"ingenting är förmer än något annat"

men att pruta
har sin charm.


Fiolbyggaren
Med enkla glasögon och glänsande, kalt huvud,
i ett rum fullt med kanariefåglar
var han den mest kände fiolbyggaren, och honom
hade mina föräldrar bett
att göra en fiol åt mig.
Jag minns: jag var skolflicka, jag gick uppför
trappan, trång som ett duvslag,
invid en korg i ett rep, avsedd
att hissa upp post och tidningar.
Sedan blev jag student, men ännu ingen fiol.
Fortfarande återstod någon detalj, en sista putsning.
I dag behöver min dotter den,
men fiolbyggaren fnyser:
"Jag tänker inte låta hetsa mig
bara för att folk råkar ärva
den fixa idén att de skall spela ett instrument."


Efter så många botemedel…

Efter så många botemedel ordinerade
av Roger Bacon, doktor mirabilis,
Albert den store, doctor universalis,
Thomas av Aquino, doctor communis,
Johannes Duns Scotus, doctor subtilis,

befinner sig äntligen vårt brösts oläkta sår
i andras bröst