Litteratur och minne 29 september, kl. 18.30 Rumänska kulturinstitutet, Skeppsbron 20 Språk: tyska, tolkning till svenska Fri entré Den Nobelpristippade Herta Müller samtalar med författaren och översättaren Aris Fioretos om sitt senaste romanprojekt, som handlar om rumänientyskarnas deportation efter andra världskriget till Ukraina i dåvarande Sovjetunionen. Müllers egen mor hörde till de deporterade och fick tillbringa ett antal år i ett arbetsläger. Projektet inleddes tillsammans med den rumänientyske poeten Oskar Pastior, som själv deporterades. Tillsammans åkte författarna till Ukraina, i ett försök att gräva upp lägrens hemska gåtor. Oskar Pastior gick bort 2006 och överlämnade åt Herta Müller att avsluta boken. Författaren och översättaren Aris Fioretos föddes 1960 i Göteborg av grekiska och österrikiska föräldrar. Fioretos har studerat i Paris, Stockholm och vid Yale University. Han disputerade 1991 med en dekonstruktivistisk analys av Hölderlin, Benjamin och Celan. Fioretos har skrivit flera internationellt omtalade böcker, däribland romanen Sanningen om Sascha Knisch (2002) och essäboken Skallarna tillsammans med Katarina Frostenson (2001). Han är aktuell med Vidden av en fot (2008). Den tyskspråkiga författaren Herta Müller föddes 1953 i Rumänien. Efter universitetsutbildning anställdes hon som översättare på en fabrik, men avskedades när hon vägrade samarbeta med den rumänska säkerhetstjänsten. Müllers första bok Niederungen publicerades i kraftigt censurerad version i Rumänien 1982, flera år efter att hon skrivit den. Originalet smugglades ut och publicerades i Tyskland där boken hyllades av kritikerna. 1987 lyckades Herta Müller fly från Rumänien till Tyskland, där hon fortfarande bor. Idag är hon en fullfjädrad författare: hon har gett ut drygt tjugo böcker, har översatts till många språk och tilldelats ännu fler priser. Hennes senaste utgivningar på svenska är Redan då var räven jägare (2007) och Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv (2007).
